7 sep. 2010

Vad jag lärt mig...

Okej... Så här ligger det till, jag har precis fått smaka på universitetets hårda liv och jag ska göra allt i min makt för att inte hamna i den här sitsen igen. Om ca tre timmar har jag varit vaken i 24 timmar, och jag skrev nyligen en referenslista till min essä och har nu bestämt mig för att det får duga. Jag gillar innehållet i min, speciell mina egna slutsatser, men meningen med den här uppgiften var nog snarare att skriva på akademiskt vis som jag inte riktigt har koll på än. Tex. jag har problem med citat, referenser och att peka ut dem i mina texter. Jag menar det var det jag föll på i nationella B där det materialet låg på VG/MVG medan jag tankspridd som jag är glömmer citera de där gångerna och slutliga resultatet på NP var IG i två av tre delar... Visserligen fick jag VG i slutbetyg, men hade jag bara citerat hade jag förmodligen höjt mig.

Okej, det var kritiken på mitt arbeta, den egentliga anledningen till varför det tog tid var för att jag hade svårt att hitta ett ämne att skriva om. Sedan när man väl har ett ämne ska man bara få de där första orden att lossna, sen vart det åka av och med tanke på hur j*vla trött jag varit hela natten kan jag inte riktigt förstå att jag faktiskt lyckades.

Hela gårdagen var ett stort olycksfall om man bortser från att Maddie kom hit och jag kunde prata massor med skola med henne och utnyttja henne i mitt skolarbete. Dock hade jag totalt skrivkramp, yrade runt som en dåre i rummet och visste inte riktigt vart jag skulle börja. Dessutom bestämde sig den typ tre meter långa gardinstången att trilla rakt ner i huvudet på mig under tiden jag försökte fixa fram lite användbart material till mitt arbete. Maddie sa att min min var oslagbar, ni vet den där... Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag valde att skratta och jag skratta fortfarande trots huvudvärk och bula.

Vad jag ska göra idag? Om 1 ½ timme ska jag till campus för seminarium, sedan vid 12 ska jag fixa mitt dokument och skicka över det till min tutor. Vet ni vad jag ska göra sen? Jag ska slappa med Maddie och prata om annat än skola, för det har jag inte hunnit idag och jag har inte varit vidare underhållande sällskap. Vet ni vad jag ska göra sen? Slappa tills jag däckar (tidigt) och sedan ska jag försöka att aldrig sätta mig i sitsen där jag behöver sitta uppe hela natten. Jag ska skaffa mig bättre sovvanor och aldrig mer skjuta upp något... Säkert... Uh... Jag måste... Sova är så underskattat...

//Sannie

Inga kommentarer: