1. Jag har boende i Sthlm 2. Jag lär överleva 3. Jag skulle fått träffa pojkvännen och Anna från Luleå. Men vet ni vad, jag avstod att åka till Sthlm. Det gör fruktansvärt ont, men jag och typ alla andra jag snackat med verkar överens att det kommer gå påtok förmycket energi för mig att ta mig igenom den resan och jag vet att jag bara kommer fundera på vad som kommer hända sen hela tiden och jag kommer inte kunna njuta 100%. Moget eller bara lathet? Vet inte, inte mer än att hela min kropp skriker efter Stefan och att det gör ont i magen och bränner bakom ögonlocken av tårar som vill fram. Får vänta ytterligare två veckor innan han omfamna mig, sen så kommer jag inte få träffa honom på evigheter. För första gången hoppas jag Tomas Ledin har rätt, jag hoppas att sommaren är kort, men rolig.
//Sanna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar