Bussresa

Sitter på bussen till Sthlm, däremot ska jag inte stanna i Sthlm utan åka vidare till Västerås. Det har hänt mycket sedan jag skrev förra gången jag skrev, men det är bara tackvare ett samtal sen i Tisdags. Tydligen så hade Stefan inga känslor för mig längre, och såklart finns det bara en utväg att låta det ta slut. Ibland har man tur och känner likadant, ibland är det som jag känner nu. Man älskar en person som inte älskar en tillbaka och så blir man ensam kvar. Sen hittar jag mig själv i en sits där jag åter igen planerat för två och inte för mig själv i första hand som jag lovade mig själv för ett halvår sedan.

Men nej, endel av mig hoppas att han står vid bussterminalen och insett att han ångrar sig. Men livet är inte så enkelt. Jag får helt enkelt plocka upp spillrorna och ta mig samman och börja tänka på mig själv. Hur det ska gå till väga har jag inga svar på just nu.

//Sanna

Kärlek

Sitter och myser ensam i min säng där jag haft sällskap i nästan en hel vecka, täcket och kuddarna har fortfarande en doft av honom. Det är tio timmar sedan jag kysste honom och nu sitter han 418,8 km ifrån mig enligt eniro. Är jättetrött, men kanske ska prata med honom på telefonen i natt också och nattsudda precis som vanligt trots att vi gjort så mycket mer de senaste dagarna. Saknar och längtar efter min Stefan och snart jag sluta skiljas med honom vid bussen för att inte veta när vi får möjlighet att ses igen... Väldigt snart om jag får be.

Jag är så förbannat kär i den mannen.