Finns inte...

Ringde till ungdomsmottagningen i Kalmar idag, vilket helt klart var ett steg i rätt riktning. För det första var det skönt att för en gångs skulle bli väl bemött, men det kan iofs bero på att jag pratade med en kurator, men tja för andra finns det ju egentligen ingen anledning att bete sig illa. Det enda som strulade var att de inte längre hade några journaler på mig, det var som om jag aldrig varit där vilket jag varit i både syfte för kurator och annat, men absolut inget fanns där.

Vad jag misstänker är att det antingen sprungit vilse, eller hamnat här i Linköping vilket inte direkt fyller någon funktion om de inte kan vara i kontakt med Kalmar då de inte har mina journaler. Hon jag pratade med skulle i alla fall försöka få tag i dem, blir det mer strul så kommer hon ringa.

En annan sak som irriterar mig ju längre det här går är att CSN inte sammarbetar med skolorna överhuvudtaget, visst att människor utnyttjar systemet, men varför ska vi som bara vill ha den där andra chansen i livet bli lidande? Det är inte bara jag som har problem, bara i min grupp är vi några stycken. Det här håller inte, något håller på att gå helt galet med CSN och de borde se över en hel del.

Som det är nu kretsar mina tankar kring CSN och skola, hinner inte riktigt vara människa och känner mig bara väldigt anonym och ensam när jag ringer runt och identfierar mig med mitt personnummer.

//Sannie